Gustav Vasa Tidig turist

Vintern 2020–2021 är det 500 år sedan Gustav Vasa gjorde sin äventyrliga resa genom Dalarna och det finns mycket som tyder på att Gustav Vasa besökte Olnispagården 1521 på sin flykt undan danskarna. Vi bad Maud Ån beskriva lite av de fantastiska historierna som utspelats i den gamla gården.

 

Ord Maud Ån. Bild Gerry Holmström.

Nyåret 1521, ett svagt ljussken från de små gluggarna i timmerväggen visar vägen, röken stiger från skorstenen i den mörka och kyliga kvällen, mannen kommer österifrån över Västerdalälvens is, troligtvis med skarbågar (en typ av snöskor). Han skjuter in dörren, kliver över tröskeln och sätter sig vid det nötta slagbordet. Han ser två personer i det mörka rummet, Per Olsson och hans hustru som sitter på en pall vid öppna spisen och kokar kvällsgröt. Vad sa de till främlingen, förstod de varandras språk? Troligen var detta avgörande upplevelser både för den 24-årige Gustav Eriksson Vasa och för Sverige som nation och Sälens utveckling som turistort.

Var det Gustav Eriksson Vasa som besökte Olnispagården nyåret 1521? Mycket tyder på det.

Sägnen beskriver Gustav Eriksson Vasas färd genom Dalarna. Det finns hållpunkter som överensstämmer med den svenska historiebeskrivningen och andra nedteckningar. Man vet att Gustav Eriksson begav sig till Dalarna efter att danske kungen Kristian genomförde Stockholms blodbad. Julen 1520 talade Gustav till allmogen på kyrkbacken i Mora men när han inte fick något stöd så flydde han västerut mot Norge. Nyåret 1521 kommer han till Västerdalarna, kanske via Lima och senare norrut där han kan ha övernattat i Olnispagården. Där kan också morkarlarna Engelbrekt och Lars från Kättilbo ha hunnit upp honom, för att framföra budskapet att dalkarlarna hade beslutat att de ville stödja honom i befrielsekriget mot danskarna. 400 år senare, startade första Vasaloppet. Segrade gjorde Ernst Alm, av 116 startande på tiden 7.32 (ospårat).

Det är svårt att veta hur det var för 488 år sedan. ”Menyn” i Sälen var nog ganska spartansk med gröt, rovor, rotsaker och bröd (potatis fanns inte).

De hade fisk som man hade fångat själv och gråsej – lutfisk, ett handelsutbyte från marknader i Norge. Möjligen hade man också slaktat till jul och då blev det kött i långkok. Mjölken fick barnen eller så gjorde man ost av den. Smör förekom nog sällan. Öl och vatten var troligen de vanligaste dryckerna. Kläderna var lokalproducerade av de material man hade tillgång till som skinn och ylle. Kunde de förstå varandras språk? Det vet forskarna inte i dag men troligtvis så var kärnan i språket detsamma.

Carl von Linné med sällskap genomförde ”dalaresan” sommaren 1734. Linné med sällskap kom norrifrån med båt längs Fuluälven till Sälen den 3 augusti där de övernattade.

Linné var en noggrann iakttagare, han beskrev miljöerna, vad folk levde av och hur de såg ut. Han beskriver att det var angenämt att ”segla ”l ängs älven, båtarna är än idag långa och smala, vassa i båda ändarna och i botten. Limabåten har varit ett nödvändigt transportmedel både för att förflytta sig och frakta saker. Det finns en visningsbåt uppställd på Olnispagården.

Det var tur att ingenjör Ludvig Nobel kom till Sälen som turist på 1920-talet. Han uppmärksammade Olnispagårdens bygde- och rikshistoriska värde. Gården har varit i samma släkts ägo från 1500-talet till Olnispa Johanna Hansson (1886–1960) som var 13:e generation i rakt nedstigande led efter Per Olsson. Idag finns ytterligare tre generationer i Sälen. För att förhindra att gården skingrades och förföll, köpte Nobel gården på 30-talet.

1947 invigdes Olnispagården som Transtrandssockens hembygdsgård. Hembygdsföreningen har guidade visningar, där man får ta del av bygdens kulturhistoria och hur det såg ut i hemmen i Sälen och bygden i början av 1900-talet och ett par hundra år bakåt i tiden. Olnsispa bystuga invigdes 1999 och erbjuder en hemtrevlig miljö och hyrs ut för bröllop, möten, konferenser och andra festligheter.

Om du har möjlighet att besöka Olnispagården i sommar låt de gamla timmerstockarna och föremålen ta dig med på en resa bakåt i tiden från nuet till Olnispa-johanna, Ludvig Nobel, Carl von Linné och Gustav Vasa. Med både illustration och berättande kan du ta del av hur det var att leva förr  i smedjan, parstugan, matboden och fjöset.

OLNISPAGÅRDEN FAKTA

 

Gården består av bland annat parstuga, matbod, smedja och ladugård.I sommar kan man få ta del av hur folk levde förr då husen öppnas upp för allmänheten.


Här kan du se hur man levde och jobbade på på 1700 och 1800 talet. Allt på ett illustrerande och berättande sätt med ljud och ljus och dockor som gestaltar människor och djur.

 

Tisdag -Torsdag mellan 11–16 är husen öppna för besök. Då är även Olnispa bystuga öppet med kafé och försäljning. Varje onsdag bakas det även tunnbröd i källaren till försäljning. I anslutning till bystugan finns en enastående dalahästsamling att ta del av.

 

Mer info på

www.olnispasidan.se